
2025-12-03
Undersköterska - Utbildningsvägar och specialiseringar
För att erhålla den skyddade yrkestiteln undersköterska är den primära och mest standardiserade vägen att läsa Vård- och omsorgsprogrammet. Detta är en grundläggande yrkesutbildning som regleras nationellt för att säkerställa att kompetenskraven för Socialstyrelsens bevis uppfylls. Oavsett om utbildningen sker via gymnasieskolan för ungdomar eller via kommunal vuxenutbildning (Komvux) för vuxna, är kursinnehållet detsamma.
Den vanligaste vägen: Vård- och omsorgsprogrammet
För att erhålla den skyddade yrkestiteln undersköterska är den primära och mest standardiserade vägen att läsa Vård- och omsorgsprogrammet. Detta är en grundläggande yrkesutbildning som regleras nationellt för att säkerställa att kompetenskraven för Socialstyrelsens bevis uppfylls. Oavsett om utbildningen sker via gymnasieskolan för ungdomar eller via kommunal vuxenutbildning (Komvux) för vuxna, är kursinnehållet detsamma.
Utbildningen varvar teoretiska studier inom medicin, pedagogik, psykologi och vårdvetenskap med praktiska moment. En central del av utbildningen är det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), där den studerande gör praktik inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård eller psykiatri. Efter godkänd examen ansöker den studerande om bevis om skyddad yrkestitel hos Socialstyrelsen, vilket är ett krav för att få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg från och med 2023.
Snabbfakta om Vård- och omsorgsprogrammet
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (gymnasium) eller ca 3 terminer (Komvux/vuxenutbildning) |
Kostnad | Avgiftsfritt (kurslitteratur kan tillkomma på Komvux) |
Finansiering | Berättigar till studiemedel via CSN |
Behörighet | Godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik (för gymnasiet) eller grundskolekompetens (för Komvux) |
Exempel på skolor | Alla kommunala gymnasieskolor, Hermods, KompetensUtvecklingsInstitutet (KUI), Medborgarskolan |
Andra vägar att bli Undersköterska
Även om kursinnehållet är reglerat finns det olika pedagogiska upplägg för att tillgodogöra sig utbildningen. För vuxna och personer med tidigare erfarenhet finns alternativ som kan förkorta studietiden eller anpassa den efter livssituationen.
Komvux (Vuxenutbildning)
Detta är den vanligaste vägen för personer över 20 år. Utbildningen motsvarar gymnasiets program men läses ofta i komprimerad form.
Längd: 3–4 terminer (heltid), kan läsas på deltid.
Form: Finns som klassrumsundervisning eller distansstudier.
Fördel: Flexibelt upplägg där man ofta kan validera tidigare kunskaper.
Lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning är ett alternativ inom Komvux där majoriteten av utbildningen sker på en arbetsplats med en handledare.
Längd: Motsvarande Komvux, ca 1,5 år.
Innehåll: Minst 70 % av tiden tillbringas på en arbetsplats, resten är teoretiska studier i skolan.
Fördel: Passar den som lär sig bäst praktiskt och ger en stark förankring i arbetslivet direkt.
Validering
För den som har arbetat länge inom vården utan formell utbildning (t.ex. som vårdbiträde) kan validering vara aktuellt. Detta innebär att kunskaper kartläggs och bedöms mot kursmålen.
Process: Praktiska och teoretiska prov för att "tenta av" kurser man redan behärskar.
Resultat: Man läser endast de kurser som saknas för att få fullständiga betyg.
Fördel: Kan drastiskt förkorta utbildningstiden.
Specialiseringar
Efter grundutbildningen väljer många undersköterskor att specialisera sig. Vården blir alltmer avancerad, och behovet av spetskompetens inom specifika områden ökar. En specialisering leder ofta till titeln Specialistundersköterska och innebär vanligtvis mer ansvar och högre lön.
Översikt av specialiseringar
Specialisering | Fokusområde | Utbildningsnivå |
|---|---|---|
Specialistundersköterska Demens | Avancerad vård av personer med demenssjukdom | Yrkeshögskola (YH) |
Psykiatri & Psykisk ohälsa | Stöd och vård vid psykiatriska tillstånd och missbruk | Yrkeshögskola (YH) |
Akutsjukvård | Vård på akutmottagningar och vårdavdelningar | Yrkeshögskola (YH) |
Äldreomsorg / Geriatrik | Komplex vård av äldre med multisjuklighet | Yrkeshögskola (YH) |
Palliativ vård | Vård i livets slutskede | Yrkeshögskola (YH) |
LSS och funktionshinder | Pedagogiskt arbete med funktionsnedsatta | Yrkeshögskola (YH) |
Specialistundersköterska inom Demensvård
Denna specialisering fokuserar på att bemöta och vårda personer med olika demenssjukdomar. Utbildningen ger djupare kunskap om kognitiv svikt, BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) och anhörigstöd. Utbildningen bedrivs oftast som Yrkeshögskoleutbildning (YH) på halvfart under 1–2 år, vilket möjliggör studier parallellt med arbete. Behörighetskravet är undersköterskeexamen samt minst ett års yrkeserfarenhet. Detta är en mycket eftertraktad kompetens då antalet äldre med demenssjukdom ökar.
Specialistundersköterska inom Psykiatri
Här fördjupas kunskaperna inom psykiatriska diagnoser, beroendeproblematik och neuropsykiatri. Rollen innebär ofta att arbeta med habiliterande och rehabiliterande insatser samt att fungera som handledare för kollegor. Utbildningen ges via Yrkeshögskolan och omfattar vanligtvis 200 YH-poäng (ca 1 år på heltid eller 2 år på deltid). Karriärmöjligheterna är goda inom både öppen- och slutenvårdspsykiatrin samt inom kommunal socialpsykiatri.
Specialistundersköterska inom Akutsjukvård
För den som vill arbeta på sjukhusens akutavdelningar eller med mer avancerad medicinsk teknik är detta rätt väg. Utbildningen täcker akut omhändertagande, pre- och postoperativ vård samt medicinteknik. Utbildningen är en YH-utbildning på cirka 1 år. Behörighet kräver undersköterskeutbildning och ofta specifik arbetslivserfarenhet från somatisk vård.
Specialistundersköterska inom Äldreomsorg (Geriatrik)
Denna inriktning ger verktyg för att hantera den komplexa situationen kring multisjuka äldre. Det ingår fördjupning i gerontologi, läkemedelshantering för äldre och välfärdsteknologi. Målet är ofta att anta en ledande roll i vårdteamet, exempelvis som samordnare. Utbildningen ges via YH och är kostnadsfri samt CSN-berättigad.
Kompletterande utbildningar
Utöver de långa specialistutbildningarna finns kortare kurser och certifieringar som ökar anställningsbarheten och kompetensen inom specifika nischer.
Silviahemmet-certifiering
Stiftelsen Silviahemmet erbjuder utbildningar i demensvård som syftar till att ge hela vårdenheter ett gemensamt förhållningssätt. Som undersköterska kan man utbildas till "Silviasyster" (via högskola, men riktat till undersköterskor) eller genomgå arbetsplatsbaserade certifieringar.
Fokus på palliativ vårdfilosofi.
Ger diplom och certifikat från Silviahemmet.
Instruktörsutbildningar (HLR/Första hjälpen)
Många undersköterskor utbildar sig till instruktörer för att kunna utbilda kollegor.
HLR-instruktör: Utbildning via Svenska HLR-rådet.
Förflyttningsinstruktör: Fokus på ergonomi och säker förflyttningsteknik.
Språk och kommunikation
Att kunna kommunicera med specifika patientgrupper är en stor tillgång.
Teckenspråk: Kurser via folkhögskolor eller studieförbund.
Yrkessvenska: Fördjupningskurser för personal med annat modersmål.
Ansökan och behörighet
Processen för att söka utbildning varierar beroende på vilken skolform du väljer. För den grundläggande utbildningen till undersköterska gäller olika regler för ungdomar och vuxna.
Behörighetskrav till grundutbildning
Gymnasieskolan (Ungdom):
Godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk.
Godkända betyg i engelska.
Godkända betyg i matematik.
Godkända betyg i ytterligare fem ämnen (totalt 8 ämnen).
Komvux (Vuxen):
Slutförd grundskola eller motsvarande kunskaper.
Ofta prioriteras personer med kort tidigare utbildning eller de som står långt från arbetsmarknaden.
Behörighetskrav till YH (Specialist)
Grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier.
Godkänd examen från Vård- och omsorgsprogrammet (eller motsvarande validerad kunskap).
Yrkeserfarenhet som undersköterska (vanligtvis minst 1 år på heltid eller motsvarande på deltid).
Ibland krävs särskilda kurser, exempelvis Svenska 2.
Sammanfattning och vägval
Att välja rätt utbildningsväg beror på din nuvarande livssituation, din tidigare erfarenhet och dina framtida karriärmål. Nedan följer en jämförelse av de olika vägarna.
Utbildningsväg | Längd | Kostnad | Behörighet | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Vård- och omsorgsprog. (Gymnasium) | 3 år | Gratis | Grundskolebetyg | Ungdomar (16-19 år) |
Komvux (Vuxenutbildning) | 1,5 år (ca) | Gratis (CSN) | Grundskola | Vuxna som vill byta karriär |
Lärlingsutbildning | 1,5 år (ca) | Gratis (CSN) | Grundskola | Den som lär sig genom praktiskt arbete |
YH (Specialistundersköterska) | 1–2 år | Gratis (CSN) | Undersköterska + Erfarenhet | Verksamma undersköterskor som vill ha högre lön/ansvar |
Välj baserat på dina förutsättningar:
Ekonomi: Alla huvudvägar är kostnadsfria och berättigar till CSN, vilket gör tröskeln låg oavsett ekonomisk bakgrund.
Tid: Har du bråttom ut i arbete och är vuxen är Komvux eller Lärling snabbast. Har du redan erfarenhet är validering det absolut snabbaste spåret.
Mål: Om målet är en ledande roll eller specialistroll, planera för att arbeta minst ett år efter grundutbildningen för att sedan söka in på Yrkeshögskolan.
Kontext och framtidsutsikter
Arbetsmarknaden för undersköterskor är mycket stark och förväntas vara så under lång tid framöver. Sveriges befolkning blir allt äldre, vilket driver behovet av kompetent vårdpersonal. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser råder det stor brist på utbildade undersköterskor i nästan hela landet.
Den skyddade yrkestiteln
Från och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel. Detta innebär en statlig kvalitetssäkring av yrket. Det är endast den som har ett bevis från Socialstyrelsen som får använda titeln i vården. Syftet är att höja yrkets status och öka patientsäkerheten.
Fortsatt lärande
Yrket genomgår en professionalisering. Möjligheterna till karriärutveckling har aldrig varit större, särskilt genom specialistutbildningar inom Yrkeshögskolan. För den som vill studera vidare akademiskt utgör undersköterskeutbildningen en god grund, även om den inte automatiskt ger behörighet till sjuksköterskeprogrammet (vilket kräver grundläggande behörighet samt specifika kurser i matematik och naturkunskap).
Sammanfattningsvis erbjuder yrket som undersköterska en trygg arbetsmarknad med tydliga, statligt reglerade utbildningsvägar och goda möjligheter till specialisering. Genom den skyddade yrkestiteln har kompetenskraven formaliserats, vilket gynnar både yrkesutövaren och patienten.
Vanliga frågor
Den vanligaste vägen är att läsa Vård- och omsorgsprogrammet, antingen på gymnasiet eller via kommunal vuxenutbildning (Komvux). Utbildningen varvar teori med praktik (APL) och efter godkänd examen ansöker man om bevis om skyddad yrkestitel hos Socialstyrelsen.
För vuxna finns flera vägar: Komvux (vuxenutbildning) som är den vanligaste, Lärlingsutbildning där majoriteten av tiden tillbringas på en arbetsplats, samt Validering för den som har tidigare erfarenhet inom vården och vill förkorta studietiden genom att bedöma befintliga kunskaper.
Ja, efter grundutbildningen kan många undersköterskor specialisera sig inom områden som demensvård, psykiatri, akutsjukvård, äldreomsorg (geriatrik), palliativ vård eller LSS och funktionshinder. Dessa specialistutbildningar bedrivs oftast via Yrkeshögskola (YH) och kan leda till titeln Specialistundersköterska.
För gymnasieskolan krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare fem ämnen. För Komvux krävs slutförd grundskola. För YH-utbildningar (specialist) krävs grundläggande behörighet, godkänd undersköterskeexamen samt ofta minst ett års yrkeserfarenhet som undersköterska.
Från och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel i Sverige. Detta innebär att endast den som har ett bevis från Socialstyrelsen får använda titeln inom vård och omsorg, vilket syftar till att kvalitetssäkra yrket och öka patientsäkerheten.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson






