Vad gör en Arbetsterapeut?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att utreda och bedöma individers aktivitetsförmåga i deras hemmiljö eller på mottagning, medan dokumentation och samordning med andra vårdgivare tar mer tid än många tror.

Visste du?

Arbetsterapi handlar inte bara om fysisk rehabilitering. En växande och viktig del av yrket är att stötta personer med kognitiva svårigheter, som minnesproblem eller svårigheter att planera och organisera sin vardag, vilket kan vara en följd av exempelvis stress, utmattning eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Konkreta arbetsuppgifter

Bedöma aktivitetsförmåga och behov

Kärnan i arbetet är att förstå en persons unika situation. Genom samtal, observationer och standardiserade bedömningsinstrument skapar sig arbetsterapeuten en helhetsbild av individens styrkor och svårigheter i vardagen. Målet är att identifiera vilka aktiviteter som är meningsfulla för personen och var hindren för att utföra dem finns.

Bedömningen utgår alltid från ett personcentrerat perspektiv, där individens egen uppfattning och mål är styrande för de fortsatta insatserna.

Exempel i vardagen:

Efter en stroke har en patient svårt att klä på sig självständigt. Arbetsterapeuten besöker patienten på avdelningen och observerar påklädningssituationen för att se exakt vilka moment som är problematiska. Tillsammans sätter de målet att kunna klä på sig överkroppen utan hjälp inom två veckor.

Utforma och genomföra rehabiliterande träning

Utifrån bedömningen skapas en individuell rehabiliteringsplan. Träningen fokuserar på att återfå eller förbättra förmågan att utföra specifika vardagsaktiviteter, som att laga mat, sköta sin hygien eller återgå i arbete.

Insatserna kan bestå av allt från att träna på specifika rörelsemönster till att hitta nya strategier och tekniker för att kompensera för en nedsatt funktion. Målet är att personen ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt.

Exempel i vardagen:

En person med reumatism i händerna har svårt att öppna burkar och flaskor. Arbetsterapeuten introducerar ergonomiska köksredskap och lär ut nya grepptekniker som minskar smärtan och belastningen på lederna. De tränar tillsammans i ett övningskök för att säkerställa att strategierna fungerar i praktiken.

Anpassa miljöer och förskriva hjälpmedel

En stor del av arbetet handlar om att minska hinder i personens omgivning. Det kan innebära att rekommendera anpassningar i bostaden, som att ta bort trösklar, installera stödhandtag i badrummet eller anpassa en arbetsplats.

Arbetsterapeuten utreder behovet av, provar ut och förskriver både tekniska och kognitiva hjälpmedel. Det kan vara allt från en rullstol eller en duschpall till en kalenderklocka som hjälper till att hålla koll på tiden.

Exempel i vardagen:

En äldre person med balanssvårigheter känner sig otrygg i duschen. Arbetsterapeuten gör ett hembesök, bedömer badrummets utformning och patientens behov. Lösningen blir att förskriva en stabil duschstol och montera ett stödhandtag på väggen, vilket gör att personen kan fortsätta duscha självständigt och säkert.

Handleda och ge stöd

Arbetsterapeuter arbetar inte bara med patienten, utan även med personerna runt omkring. Att handleda anhöriga och annan vård- eller omsorgspersonal är en viktig uppgift för att säkerställa att insatserna fungerar i vardagen.

Stödet kan handla om att ge råd kring ergonomi och förflyttningsteknik eller att utbilda i hur ett kognitivt hjälpmedel fungerar. Målet är att skapa en trygg och stödjande miljö som främjar personens delaktighet.

Exempel i vardagen:

Ett barn med autism har svårt att hantera skolmiljöns alla intryck. Arbetsterapeuten samarbetar med skolans personal för att skapa en anpassad studieplats med skärmväggar och hörselkåpor. Hen handleder även lärarna i hur de kan använda bildstöd för att göra skoldagens schema tydligt och förutsägbart för eleven.

Specialisering och fördjupning

Efter några års erfarenhet väljer många arbetsterapeuter att fördjupa sig inom ett specifikt område, vilket innebär mer specialiserade arbetsuppgifter.

Handrehabilitering

Här ligger fokus på bedömning, behandling och rehabilitering av skador och sjukdomar i händer och armar. Arbetet innefattar bland annat att tillverka och anpassa stödskenor (ortoser), lägga upp individanpassade träningsprogram och ge ergonomisk rådgivning för att möjliggöra återgång till arbete och fritidsaktiviteter.

Kognition och psykiatri

Inom detta fält arbetar man med att stötta personer med kognitiva nedsättningar till följd av exempelvis psykisk ohälsa, utmattningssyndrom eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppgifterna kretsar kring att utreda kognitiv förmåga, träna på strategier för att strukturera vardagen, och prova ut kognitiva hjälpmedel som underlättar minne, planering och tidshantering.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Specialiseringen fokuserar på att hjälpa personer att återgå i arbete efter sjukdom eller skada. Arbetsterapeuten kartlägger individens arbetsförmåga, analyserar arbetsplatsens krav och samarbetar med arbetsgivare och Försäkringskassan för att hitta lösningar. Det kan handla om arbetsplatsanpassning, arbetsträning eller att hitta helt nya arbetsuppgifter.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju med Vård och omsorg i Helsingborg beskriver arbetsterapeuten Mikael Svensson vad som är givande med att arbeta i personers hemmiljö:

Många gånger är det är en utmaning att arbeta i andra människors hem och det är inte utan att jag känner en viss stolthet när jag hittar en lösning som fungerar riktigt bra. Det är nästan som att lägga ett pussel. Genom olika insatser kan jag göra skillnad och förbättra vardagen för andra.

— Mikael Svensson, arbetsterapeut, Vård och omsorg, Helsingborgs stad, 2020

Mauricio Abarza, som nyligen tagit examen, reflekterar över hur yrket påverkar honom som person i en artikel hos Sveriges Arbetsterapeuter:

Mitt jobb handlar mycket om att bygga upp tillitsfulla relationer, att lyssna på behov och mål och att arbeta tillsammans för att uppnå dem. Det har satt sig i ryggmärgen. Jag tror att det också gör mig till en bättre medmänniska och förälder. Yrket förändrar också mig.

— Mauricio Abarza, arbetsterapeut, Sveriges Arbetsterapeuter, 2024

Mer om yrket – Arbetsterapeut

9 220

Ungefär så många personer är verksamma som arbetsterapeuter i Sverige. Efterfrågan på yrkesgruppen väntas öka, bland annat på grund av en åldrande befolkning som har ett större behov av rehabiliterande och förebyggande insatser för att kunna leva ett aktivt och självständigt liv.

Vad folk tror

    En arbetsterapeut hjälper mest äldre personer med rullatorer och duschpallar.

Hur det faktiskt ser ut

    Det är en viktig del, men yrket är betydligt bredare. Arbetsterapeuter arbetar med människor i alla åldrar, från barn i skolan som behöver stöd med struktur, till vuxna som ska tillbaka till arbetet efter utmattning eller personer som behöver anpassa sin digitala arbetsmiljö.

Från fysisk miljö till digital tillgänglighet. I takt med att samhället digitaliseras har arbetsterapeutens arbetsuppgifter breddats. En allt viktigare del av arbetet handlar om att bedöma och anpassa digitala miljöer och verktyg. Det kan innebära att hjälpa en person med synnedsättning att använda en dator eller att se till att en ny e-tjänst är utformad så att även personer med kognitiva svårigheter kan använda den.

Ett detektivarbete i vardagen. Många arbetsterapeuter beskriver sitt jobb som ett slags detektivarbete. Att hitta den verkliga orsaken till varför en person inte klarar en aktivitet kräver noggrann observation och analys. Lösningen är sällan uppenbar utan handlar ofta om ett komplext samspel mellan individens förmågor, aktivitetens krav och miljöns utformning, vilket gör varje arbetsdag unik och utmanande.

Dela