Vad gör en Skolsköterska?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till planerade hälsobesök och hälsosamtal, medan den öppna mottagningen – där elever droppar in spontant för att prata eller få hjälp med lättare åkommor – ofta tar mer tid än många tror.

Visste du?

Skolsköterskan är i regel den enda professionen inom skolan som får möjlighet att träffa samtliga elever enskilt. Genom de lagstadgade hälsobesöken får de en helt unik överblick över hur barn och ungdomar mår, vilket gör rollen till en av de absolut viktigaste för att tidigt upptäcka och stärka elevers hälsa och välmående.

Konkreta arbetsuppgifter

Hälsobesök och hälsosamtal

Kärnan i skolsköterskans uppdrag är de regelbundna hälsobesöken som ingår i det nationella basprogrammet. Du träffar eleverna individuellt under specifika årskurser för att följa upp deras fysiska, psykiska och sociala utveckling.

Under dessa besök mäter och väger du eleven, kontrollerar syn och hörsel, och undersöker ryggen. Minst lika viktigt är det hälsofrämjande samtalet där ni pratar om kost, sömn, fysisk aktivitet, kompisrelationer och trivsel i skolan. Det är ett unikt tillfälle att bygga förtroende och stärka elevens egna resurser.

Exempel i vardagen:

Det är dags för hälsosamtal med eleverna i årskurs fyra. Under samtalet med en flicka framkommer det att hon ofta är trött på lektionerna och hoppar över frukosten. Du använder dig av motiverande samtalsteknik för att hjälpa henne komma på egna, enkla frukostalternativ som hon faktiskt gillar. Ni kommer överens om att ses på en kort uppföljning två veckor senare för att se hur det har gått.

Vaccinationer

Du ansvarar för att genomföra det nationella vaccinationsprogrammet för barn och unga. Detta innebär att boka tider, samla in medgivanden från vårdnadshavare, informera eleverna om varför vaccinationen görs och administrera själva sprutan.

Eftersom många elever är rädda för nålar är ett lugnt och tryggt bemötande avgörande. Du ser till att skapa en avslappnad miljö och anpassar situationen efter varje individs behov.

Exempel i vardagen:

Folkhälsomyndighetens vaccinationsprogram står på schemat och en femteklass ska få sin HPV-vaccination. En kille är väldigt nervös och vill inte sitta ner. Du tar dig tid, pratar om hans favoritintresse för att avleda uppmärksamheten och låter honom lyssna på musik i lurar under tiden. Efteråt får han sitta kvar en stund och dricka lite vatten, stolt över att han klarade det.

Öppen mottagning och enklare sjukvård

Många skolor har fasta tider där eleverna är välkomna till skolsköterskan utan att boka tid. Det kan handla om allt från huvudvärk, mensvärk och småsår till att bara behöva en trygg vuxen att prata med en stund.

Här gör du en första medicinsk bedömning. Ibland räcker det med plåster och lite vila, medan andra symptom kan vara ett tecken på bakomliggande oro eller hemförhållanden som behöver uppmärksammas på ett djupare plan.

Exempel i vardagen:

Dörren står på glänt under den öppna mottagningen och en elev i nian tittar in med återkommande magont. Istället för att bara ge ett lugnande råd om vila, ställer du några öppna frågor om hur läget är inför de nationella proven. Det visar sig att magontet är starkt kopplat till prestationskrav, och ni bokar in en längre tid för att prata om studieteknik och återhämtning.

Tvärprofessionellt samarbete i elevhälsan

Du arbetar aldrig isolerat, utan är en central del av skolans elevhälsoteam (EHT). Tillsammans med rektor, specialpedagog, kurator och skolpsykolog kartlägger ni behoven på skolan och tar fram strategier för att hjälpa elever som behöver extra anpassningar eller stöd.

Din roll är att bidra med det medicinska och omvårdande perspektivet, och du fungerar ofta som länken mellan skolan och den yttre hälso- och sjukvården, som exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller barnmottagningar.

Exempel i vardagen:

Vid det veckovisa mötet med elevhälsan lyfter en mentor en elev som haft mycket ogiltig frånvaro och ofta verkar trött. Du tittar i elevens journal och noterar att tillväxten har stannat av. Elevhälsoteamet beslutar att du ska erbjuda eleven och vårdnadshavarna en tid hos skolläkaren för en medicinsk bedömning, samtidigt som specialpedagogen ser över anpassningarna i klassrummet.

Hälsoundervisning och pedagogiskt arbete

En viktig del av det förebyggande arbetet är att möta eleverna i grupp. Du bjuds ofta in till klassrummen för att hålla lektioner eller workshops i ämnen som rör kropp, knopp och hälsa.

Detta kan inkludera teman som pubertet, sex och samlevnad, vikten av sömn, rörelse eller hur man är en bra kompis online. Arbetet sker ofta i tätt samarbete med lärarna och anpassas efter vad som är aktuellt i just den klassen.

Exempel i vardagen:

Du står framför en sjundeklass för att hålla ett pass om sömnens betydelse för hjärnan. Du använder en enkel presentation och låter eleverna diskutera i smågrupper om vad som gör det svårt att stänga av mobilen på kvällen. Lektionen avslutas med att alla får skriva ner ett eget, positivt sömnmål för veckan.

Specialisering och fördjupning

Arbetsuppgifterna för en skolsköterska skiljer sig åt beroende på vilken skolform du arbetar inom, eftersom elevernas ålder och mognad innebär olika hälsoutmaningar.

Grundskola (F-9)

Fokus ligger på barnets tillväxt, motoriska utveckling och inlärningsförmåga. Arbetet rymmer ett stort inslag av samverkan med vårdnadshavare, grundläggande vaccinationer och att bygga goda vanor från start kring kost och rörelse.

Gymnasieskola

Här sker samtalen oftast direkt med den unga vuxna, med mycket mindre involvering av föräldrar. Arbetsuppgifterna riktas i hög grad mot psykisk hälsa, stresshantering, livsstilsval, sex och samlevnad samt att rusta eleverna för ett balanserat liv efter skolan.

Anpassad skola (Särskola)

Arbetet innebär att stötta elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Det ställer höga krav på att individanpassa information, använda bildstöd i kommunikationen och ha ett extremt tätt samarbete med externa instanser som habiliteringen och sjukvården.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju om yrkeskårens betydelse beskriver Anna-Sara Törnquist kärnan i arbetet och varför rollen är så central på skolan:

Det är ett viktigt yrke. Det finns möjlighet att upptäcka barn som inte mår bra och finnas till för dem.

— Anna-Sara Törnquist, skolsköterska, Vårdförbundets årsberättelse, 2020

Carina Strömqvist har lång erfarenhet och lyfter fram glädjen i att få bygga långsiktiga relationer i en intervju om yrkesvalet:

Skolsköterskan träffar alla elever på skolan i hälsobesöken och följer dem genom skolåren. Vi jobbar förebyggande och hälsofrämjande, främst genom hälsosamtalen. Det som gör att jag trivs med arbetet är den givande kontakten med barn och unga.

— Carina Strömqvist, skolsköterska, Framtidens Karriär – Sjuksköterska, 2017

För skolsköterskan Laura Hull är skolmiljön en fantastisk plattform för att skapa glädje i vardagen, något hon berättar om i ett medarbetarporträtt:

Det bästa med mitt jobb är de relationer jag bygger med eleverna på rasterna. Ingen dag är den andra lik, och jag älskar verkligen den energi det ger!

— Laura Hull, skolsköterska, Internationella Engelska Skolan, 2025

Mer om yrket – Skolsköterska

400

Länge fanns det ett nationellt riktmärke i Sverige om att en skolsköterska skulle ansvara för max 400 elever. Enligt Vårdfokus (2019) slopades dock detta fasta normtal av Riksföreningen för skolsköterskor. Rollen har nämligen utvecklats – dagens uppdrag kräver ett mycket mer flexibelt arbetssätt där man tar hänsyn till faktorer som elevers socioekonomiska bakgrund och ett ökat fokus på psykisk hälsa, snarare än att bara räkna huvuden.

Vad folk tror

    Skolsköterskans huvudsakliga syssla är att dela ut plåster, ispåsar och huvudvärkstabletter när någon råkar göra sig illa under gympan eller känner sig krasslig.

Hur det faktiskt ser ut

    Den akuta, medicinska omvårdnaden är i själva verket bara en bråkdel av uppdraget. Den tunga tyngdpunkten ligger på det breda folkhälsoarbetet. Genom att coacha i levnadsvanor, stärka den psykosociala hälsan och arbeta förebyggande bidrar yrket till att skapa en trygg skola där elever faktiskt når sina kunskapsmål.

Tekniken tar hälsoarbetet till en ny nivå. Precis som i många andra delar av vården har digitaliseringen letat sig in i skolsköterskans vardag. Digitala hälsoportaler, hälsoenkäter online och säkra chattfunktioner gör det lättare för ungdomar att ta kontakt på sina egna villkor. Ett kort chattmeddelande kan innebära en mycket lägre tröskel än att knacka på en fysisk dörr. Nya digitala verktyg hjälper elevhälsan att träffsäkert nå ut till de elever som annars inte skulle ha bett om hjälp.

Ett mer komplext – och meningsfullt – samarbete. Om skolsköterskor historiskt sett arbetade ganska självständigt på sin egen mottagning, är de idag djupt integrerade i hela skolan. Nyttan av att knyta samman hälsa och lärande är bevisad om och om igen. Att ha professionella insikter om en elevs fysiska eller psykosociala mående kan ge specialpedagoger nyckeln till hur ett fungerande åtgärdsprogram faktiskt ska se ut. På det viset gör skolsköterskans medicinska kunskap direkt avtryck i elevernas betyg och framtidstro.

Dela